Alltsedan medeltiden har byggnaden varit säte för stadens styresmän. Dessutom finns här också utställningsrum, turistinformation och det borgerliga vigselrummet.

Det väldiga welferslottet byggdes först som en gotisk borg, som stod färdig 1501 och tjänade som hertigens residens och förvaltningssäte. 1560 förstördes den fullständigt genom en brand men återuppbyggdes i weserrenässansstil. Med tiden förlorade det nya slottet i betydelse och blev bara fram till 1584 uppehållsplats för landsherrarna. Troligen förstördes dess inre under trettioåriga kriget, och stod sedan tomt till 1776, varefter det användes som kornbod. 1849 förstördes slottets södra flygel av brand och byggdes inte upp efter detta. I slottet finns två renässanssalar med heltäckande väggmålningar av mycket hög kvalitet och det är svårt att i Tyskland finna en motsvarighet. Dessa kan emellertid bara ses i samband med guidade visningar. Efter restauration används slottet som hembygdsmuseum samt av olika myndigheter.

I mitten av 1500-talet byggdes ett slott i weserrenässansstil, som förstördes av en storbrand 1612. På en del av slottsgrunden byggdes ett fängelse, som byggdes om 1800. Från slottet i övrigt finns inte mycket kvar. Stadens centrala blickfång är det historiska rådhuset byggt 1476, vars korsverksbyggnad kröns av ett klocktorn med koppartak. Vid sidan av finns flera väl bibehållna korsvirkesbyggnader.

Einbeck

Stadens mest kända symbol är det gamla rådhuset med de tre kopparklädda tornen. Rådhusets utformning med den imponerande fasaden är ett tecken på borgerskapets makt och rikedom under andra hälften av 1500-talet. Den nuvarande byggnaden är uppförd på grunden av en tidigare från 1200-talet, som emellertid förstördes i en storbrand 1540. De många snidade rosetterna är ett för staden typiskt motiv och återfinns också på borgerliga hus.

I närheten av rådhuset finns ett stort antal vackra korsvirkeshus, som de flesta är från samma period som rådhuset. Ett mycket sevärt hus är det som står på Knochenhauer Strasse och som kallas "Eikesches Haus". De einbeckEicksches-Haus-Gutbrod.jpg (32141 byte) snidade utsmyckningarna på detta hus hör till de mest betydande träsniderierna från den tyska renässansen. På fasaden finner man utsmyckningar i form av stjärnor, symboler för gudar och de fria konsterna, apostlarna, dygderna och muserna. Vidare finns symboler för våra fem sinnen samt Jesus och de fyra evangelisterna. Huset är byggt omkring 1612 och de avbildade sniderierna visar den tidens vetande.

De flesta av husen har sanerats under senare tid, däribland också det "sneda huset", på vilket man på utsidan kan se tydligt, att räta vinklar inte existerar. Inuti har man emellertid byggt om enligt gängse metoder och här är alla vinklar räta.

Bevern

Slottet i Bevern byggdes under tidigt 1600-tal av Statius von Münchhausen, som emellertid redan 1619 var tvungen att överlämna det till hertigarna av Braunschweig på grund av skulder. Slottet anses vara det mest fullkomliga av de stora adelsmannaslotten från weserrenässansens tid. Den borg som tidigare hade stått här, revs helt för att bereda plats för det nya slottet. Ursprungligen anlades det som ett vattenslott, men de omgivande vallgravarna är sedan länge uttorkade. Slottet uppvisar många av de typiska ornamenteringarna och utsmyckningarna och likheterna med andra byggnader i närliggande orter är påtagliga.

Holzminden

I likhet med andra städer i området finns även här många gamla korsvirkeshus från 1500-talet. I vissa avseenden skiljer de sig från motsvarande hustyper i andra städer, därigenom att vissa använder sandstensplattor från Solling på taken och delvis också på väggarna. Ett av husen, Tilly-huset, från 1609, förskonades från förstörelse under trettioåriga kriget och man antar att Tilly tillfälligt bodde i det väl tilltagna huset.

Lutherkyrkan, tidigare Mariakyrkan, har blivit en symbol för staden. 1577 byggdes den ursprungliga kyrkan om till en tvåskeppig hallkyrka, som åter förändrades 1900 genom nya ombyggnationer.

Om man besöker Holzminden bör man inte heller underlåta att göra en tur till klostret Corvey, innan man fortsätter till

Höxter

Bland stadens vackraste hus är det s.k. Adam-och-Evahuset. Det har nyligen restaurerats och de vackra utsmyckningarna från weserrenässansen faller speciellt i ögonen. Namnet har huset fått genom att en av bilderna återger Adam och Eva under äppleträdet. Dessutom avbildas också ärkeängeln Gabriel samt två inte närmare bestämbara bibliska gestalter. Man kan här inte heller undgå att lägga märke till ett av de typiska utsmyckningsmotiven för weserrenässansen,  den upprepade halva cirkeln (palmett).

Vacker och pampig är också den byggnad, som nu disponeras av tingsrätten. Den slutna gårdsanläggningen fick sin nuvarande form vid en ombyggnation mellan 1594 och 1610.

Till de mest betydelsefulla byggnaderna från epoken hör dekanernas bostadshus. Dessa byggdes redan under 1200-talet men den nuvarande byggnaden uppfördes 1561. Fasaden har över 60 palmetter (palmliknande utsirningar) och är ett enastående exempel på hantverksmässig konst.

Stadens äldsta kyrka är S:t Kilianskyrkan, vars ursprung dateras till 1075, då den invigdes. Kyrkan har byggts om flera gånger och uppvisar därför stildrag från flera konstriktningar. Inne i kyrkan finns konstverk av stort värde, hit räknas t.ex. predikstolen från 1597 och barockorgeln från 1710.

Då man byggde om stadens rådhus 1988-93, gjorde man samtidigt utgrävningar och kom då fram till att dess äldsta delar var från första hälften av 1200-talet. Under århundradenas lopp har det haft många olika användningsområden, bl.a. har den undre delen tjänstgjort som salutorg. Genom ombyggnaden under 1500-talets början kom det att få den blandning av stilelement, som det har idag.