Numera spelar kanalen för marinen en mycket liten roll, de verkliga vinnarna är handelsfartygen, som slipper den långa omvägen runt Skagen.
 
Några fakta om kanalen:

Byggnadsår       1887 - 1895    (156 milj. Mark)

Tillbyggnadsår   1907 - 1914     (242 milj. Mark)

                         1965 -              (beräkn. ca.  486 milj. Euro)
Längd                 98,6 km

Ytbredd              162 m

Bottenbredd        90 m

Djup                    11 m

Kielkanalen sträckning

Efter byggnationen 1887 - 1895 kunde man ganska snabbt fastställa, att kanalen inte räckte till för framför allt marinens behov, utan den måste göras både djupare och bredare. Detta  skedde under åren 1907 - 1914. Ytterligare en gång skulle man bli tvungen att förbättra kanalen. 1965 påbörjades en breddning till nuvarande 168 m resp. 90 m med det nuvarande djupet av 11 m.

Kielkanalen i genomskärning
I Brunsbüttel och Holtenau (Kiel) finns 2 x 2 slussar, 310 m långa och 42 m breda. (De gamla slussarna är av betydligt mindre format.) De nya slussarna tillkom vid ombyggnationen 1914. En slussning dröjer i genomsnitt 45 min. och hela resan mellan 6,5 - 8,5 tim. beroende på fartygstyp, eftersom man har olika maxhastigheter (6,5 - 8,1 knop). Inget fartyg får heller vara mer än 235 m långt, 32,5 m brett eller ha ett djupgående av mer än 9 m. På grund av de många broarna får fartygen inte heller vara högre än 40 m över vattenytan.


Slussarna i genomskärning

Eftersom kanalen effektivt delar upp delstaten i två hälfter, bestämdes vid byggandet, att alla skulle få korsa kanalen utan att behöva betala. Numera kan man utnyttja 10 broar, 2 tunnlar vid Rendsburg (varav en fotgängartunnel) och 14 färjor för att komma över till andra sidan. I Rendsburg finns också en ovanligare variant av färja, som svävar som en linbana fastsatt under järnvägsbron. Med den kan man transportera lättare fordon och personer.

För att skydda stranden mot svall från fartygen har man måst förstärka stränderna. Dessa förstärkningar har utförts så, att växtlighet med tiden också kommer att förstärka vallarna. Likaså har man gjort med den underhållsväg, som följer kanalen. Här har cyklister och fotgängare möjlighet att från nära håll se de fartyg, som använder sig av kanalen.

Kanalens betydelse idag är obestridlig. Den räknas som Nordeuropas pulsåder, som ansluter länderna runt Östersjön till världshandeln. År 2008 passerade knappt 43 000 fartyg här med en lastmängd, som översteg 105 milj. ton. Det kan vara intressant att jämföra Kielkanalen med två andra viktiga kanaler, Panamakanalen och Suezkanalen. Förhållandet mellan antal fartygspassager och fraktat gods visar på olika användningsstrukturer. I Kielkanalen ligger genomsnittet på ca 1 300 ton medan i Panamakanalen snittet är tio gånger högre och i Suezkanalen över tretton gånger högre.

Ekonomiskt kan kanalen inte bära sig utan måste få årliga tillskott. Avgiften för att använda kanalen är beroende av fartygens storlek. Däremot tjänar redarna både tid och pengar på att använda den. Staten tjänar emellertid samhällsekonomiskt på att den drivs, genom att ca 2 500 personer får sin direkta sysselsättning från kanalen, som dessutom genererar arbeten utefter hela sin längd.

Allt bildmaterial har välvilligt ställts till förfogande av www.wsd-nord.wsv.de/